STOCKHOLM, SVERIGE, VÄRLDEN, NU KOMMER JAG!

IMG_2311Jag har sagt upp mig från Dalateatern! Jodå seru så att… efter tio år kände jag att det var det dags att gå vidare och ge sig ut på nya äventyr och utmaningar. Känslorna är förstås blandade. Ibland smyger sig en strimma av ångest in i bröstet, paniken över att jag kanske aldrig mer får möjlighet att jobba med det här lägger sig som en blöt, tung handduk över hela mig men som tur är försvinner den lika fort och istället infinner sig ett lugn och jag hör en röst inom mig som säger, ”det är ju det här du vill Måns, steget du så länge väntat på att våga ta, nu kör vi!”.

Sen sist jag skrev här har såklart mycket passerat, vissa saker mer värda att nämna än andra, privat som yrkesmässigt. Det bästa och största som hänt är utan tvekan min son Charlies entré här på jorden!

Föreställningen ”Mår i stort sett bra” i regi av Maja Salomonsson på Scenkonst Sörmland hösten 2014 blev en riktigt kul och inspirerade produktion. Vi hann även med att på Dramaten spela den tio minuter långa(!) dialogen ”Grannlandet”, skriven av Anders Duus. Den ingick i samproduktionen ”Jag vill leva jag vill dö i Sverige” som genomsyrades av den röda tråden nationalism föreställningen igenom.

Våren 2015 turnerade jag med Riksteatern och produktionen ”Middag” i regi av Lotta Östlin-Stenshäll. Fantastiskt roligt att återigen få jobba med den duktiga och vansinnigt roliga Lotta! En svart komedi med många bottnar. Vi var ett härligt gäng som konkade Sverige runt och hade väldigt kul ihop även om jag upplevde själva produktionen som svår och som kanske inte nådde hela vägen fram. Vilket naturligtvis berodde på många faktorer, inte minst den att jag själv mentalt inte var i mitt livs bästa form.

Juli till november tillbringade jag tillsammans med Charlie, en oförglömlig tid.

I slutet på november var det så dags för den absolut viktigaste uppsättningen under mitt yrkesverksamma liv som skådespelare att kicka igång. Den amerikanska klassikern ”A Raisin In The Sun”, eller som den svenska översättningen lyder, ”En Druva I Solen” Om detta kommer jag inom kort såklart skriva mer om.

Tiden inom fackförbundet har varit intensiv och ibland lite väl stressig, som brukligt är när man jobbar fackligt. Samtidigt lärorikt och utvecklande.
Förutom själva styrelseuppdraget, med allt var det innebär, har den Normakreativa gruppen, som jag tillsammans med Inga Onn ansvarar över, ihop med övriga gruppmedlemmar fullföljt en rad planerade projekt. Det har varit allt ifrån workshops på Teater & Dans Biennalen i Malmö och samtalspanel under Pridefestivalen i Stockholm till medverkan på Göteborgs Filmfestival.
Nu i mars öppnar det första mötet för ”Seperatistiskt rum för rasifierade” upp. Ett oerhört viktigt och efterfrågat forum som jag verkligen ser fram emot och som jag hoppas kan leda till nya tankar och strategier gällande fackligt arbete framöver.